A d hoc |
Latin för hugskott. |
B emötandekompetens |
Medfödd eller förvärvad talang att "tala med bönder på bönders sätt och med lärde män på latin". |
C irka |
Relativt begrepp som är användbart när man inte vill ange exakta mått för t ex nedskärningar och ekonomiska konsekvenser. |
D ialog |
Formaliserad samtalsmodell, främst i en vertikal relation. |
E nkät |
Metod att få folk att känna sig tillfrågade och utvalda, samt att få dem att svara det man vill att de ska svara på särskilt formulerade frågor. |
F örstånd |
Tillstånd som i vissa situationer kan förloras. (Jfr Omdöme.) |
G eni |
Person som, till skillnad från många andra, har begränsad utvecklingspotential (eftersom "skillnaden mellan geni och dumhet är att
geniet har sina begränsningar"). |
H orisont |
Synrand, perspektiv. Måste i utredningar ofta sättas lågt för att inte hämma arbetet. |
I teration |
Upprepning, återfall. |
J eremiad |
Benämning på uttalanden från kritisk personal. |
K ompetens |
Subjektivt och mycket flexibelt mått på duglighet,
kunnande, ambition och anpassningsförmåga. Motsats: inkompetens. |
L ogik |
Underlättande inslag i organisationsutredningen,
dock underordnat ledningens argumentationsförmåga och
liknande hänsyn. |
M achiavellism |
Efter Nicolò Machiavelli (1469-1527): läran att
en furste kan och bör använda alla medel - även svek, list
och våld - utan hänsyn till för andra enskilda individer
gällande moraliska normer.
|
N ätverk |
Modern mötesverksamhet för likasinnade. Ibland forum för stärkande, inbördes beundran. |
O mdöme |
Något man måste inneha för att kunna tappa det. (Jfr Förstånd.) |
P otemkinkuliss |
Välkänd beteckning på ytbehandling inför besök av överheter, resursallokerare eller avundsjuka kolleger. |
Q uo vadis |
Vanlig fråga till omorganisatör: "Vart är du på väg?". (OBS: välj inte samma svar som den som först fick frågan, för han svarade att han skulle gå till Rom för att på nytt korsfästas!) |
R otation |
Allt roterar: livet, jobbet, verksamheten. Rotation är enligt Nicolaus Kopernikus (1473-1543) ett naturligt tillstånd för världsalltet. |
S kräddarsy |
Att anpassa något efter rådande förhållanden. (Jfr den sedelärande berättelsen om Mäster Skräddare.) |
T ulipanaros |
Lättare att säga än att göra. |
U tmaning |
Uppfordrande benämning på problem, motstånd, hinder eller omöjlighet. |
V isionär |
Tänkare som föder utveckling (åtminstone
sin egen) och formulerar idéer som ofta har lättare att lyfta än att landa. |
W c |
Plats för tänkare. |
X erxes |
Radikal problemlösare och kung i antikens Persien som vi kan lära oss av i organisationssammanhang. På hemväg efter ett krig mot Grekland fann han sin farkost överlastad och på väg att kapsejsa. Xerxes anmodade då då sin militära eskort att visa i vad mån de brydde sig om sin konung. Genast bugade sig perserna och hoppade i havet, varefter båten lättad kunde segla tryggt i hamn. |
Y ttrandefrihet |
Grundlagsskyddad rättighet att delta i dialoger (se ovan). |
Z oom |
Steglös förändring. |
Å |
Ett flytande begrepp, användbart i utredningar. Ex "å ena sidan, å andra sidan". |
Ä ndamål |
Slutligt mål, gärna lite upphöjt och förnämt, som tillåter en att använda vilka burdusa metoder som helst för att uppnå det. (Jfr "helgar medlen".) |
Ö versyn |
Milt uttryck för akut, ingripande kontroll- och förändringsinsats när man vet att det mesta är fel i organisationen men inte vill erkänna det. (Jfr tyskans "von oben".) |